|
 |
 |
|
|
02.12.2004, Hufvudstadbladet
|
|
| HÄLSA Genombrott närä för två
typer av behandling |
| Friska
försökspersonen får redan testa hivvaccin |
Redan nästa år kommer tanzanier att vaccineras mot hiv om allt går enligt
planerna. Nya vacciner utvecklas nu i ett rasande tempo och många
läkemedelsföretag kämpar om att vara först med vaccinet.
– Vi har redan i några år vaccinerat friska försökspersonen i personen i Finland
med ett DNA-baserat hivvaccin, säger professor Kai Krohn vid Tammerforsföretaget
FIT Biotech.
I går fick också ett forskarteam i Sverige klartecken at vaccinera friska
personer.
FIT Biotech samarbetar med Karolinska sjukhuset, ett par andra svenska företag
och med ett norskt företag inom ramen för det europeiska industri- och
utvecklingsprojektet Eurekas vaccineringsprojekt.
– Vi konkurrerar och samarbetar samtidigt. Det är enda sättet att komma vidare,
säger Krohn.
Tammerforsföretagets vaccin testas nu i samband med Eureka-projektet.
De finländska och svenska vaccinkoncepten är likartade. Båda utvecklar ett
vaccin som innehåller mikroskopiska bitar av arvsmassa, DNA, från hivvirus. När
vaccinet injiceras börjar försökspersonens kropp bilda antikroppar mot
hivviruset utan att patienten insjuknar.
DNA-vaccinerna utvecklas av ett tiotal forskargrupper runt om i världen. Ingen
har dock ännu hittat ett vaccin som hundraprocentigt skyddar mot smitta.
Viruscocktail
Vaccinerna är en cocktail av olika virusstammar som spetsas med så kallade
förstärkarämnen. De sistnämnda kan ha en avgörande betydelse för vaccinets
slutliga effekt.
Misslyckade försök har gjorts ute i världren. Ett sådant var massvaccinering av
amerikaner och thailändare. Tiotusen personer ur bägge grupperna vaccinerades.
Det visade sig att vaccinet inte hade någon effekt som kunde påvisas.
Forskarna skiljer mellan två grundtyper av vaccin: ett terapeutisk för personer
som redan smittas och preventivt. Effekterna av det terapeutiska, som man hoppas
ska bromsa sjukdomens framfart, kan påvisas rätt snabbt. För att konstatera, det
preventiva vaccinets effekter krävs betydligt längre tid.
Nu står man dock på tröskeln till ett genombrott för bägge typerna.
– För det terapeutiska vaccinet befinner vi oss i utvecklingsfas två, bara den
tredje och sista återstår, säger Krohn.
I den sista fasen ska vaccinet injiceras i hundratals personer. En del ges
placebo. Först då kan man säkert påvisa vaccinets effekt.
Den tredje fasen är ett dyrt skede. Alla försökspersoner ska genomgå flera
kostsamma provtagningar. Krohn räknar med minst 10 000 per patient.
För att undersöka det preventiva vaccinets effekter krävs dock sampel och
jämförande grupper på tusentals personer.
– Man kan inte utsätta människor för smittan och sedan se om vaccinet biter
eller inte, förklarar Krohn.
Men med ett tillräckligt stor sampel kan man statiskt visa att vaccinet har
önskad effekt. Den utvärderingen tar dock flera år.
Etisk hänsyn
Av etiska orsaker måste i-ländernas forskare först testa nya läkemedel på det
egna landets befolkning. Tredje världens fattiga får inte användas som
försökskaniner. Därför testas preparaten på frivilliga smittade och friska
personer i både Finland och Sverige innan de förs ut till de aidsdrabbade i
exempelvis Afrika.
Enligt Dagens Nyheter har det svenska teamet redan ordnat med lokaler och
utrustning i Dar es Salaam för att kunna vaccinera de sextio första patienterna
under 2005.
Försöken är dock behäftade med etiska problem.
– Man måste vara mycket noga med at varna försökspersonerna att smittskyddet
inte kan garanteras.
Många ändrar nämligen sitt riskbeteende när de tas med i ett experiment och
utsätter sig för större risker än tidigare
Stefan Lundberg |
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
 |
|
|
|
|
